Olycksfågel

 

Idag har jag hälsat på min syster och väglaget var väl dit var väl inte det bästa med all nysnö. Så därför körde jag långt under hastighetsbegränsningen. Strax före avfarten mot Örviken blir jag omkörd, några hundra meter längre fram ser jag sen ett stort snömoln. Bilen som körde om mig hade fått sladd i den lilla kurva som är strax före infarten till Bureå och har gjort en 180 ner i snön vid vägen.

Jag stannar bilen och sätter på varningsljuset på bilen som blinkar och har sig så att man syns. Lyckas efter ett tag få upp en dörr och får veta att hon i bilen mår bra. Efter att försökt ringa 114 114, så ringer jag hem och säger "Vad är numret man ska ringa när det har varit en olycka?". Efter att ha sagt att jag inte var inblandad (den här gången) så får jag veta numret 114 14. Och det går mycket bättre!

Pratar med operatören medan föraren klättrar bak i bilen och ut genom dörren som kunde öppnas. Jag räcker över telefonen till henne och väntar sen med henne till bärgningsbilen kommer.

Vid det laget är jag frusen och när jag kommer fram till syrrans hus lindar jag in mig i en filt och dricker te.

P.S Långtradare som inte saktar ner vid olycksplats är läskiga. Kändes som de skulle köra på en.

En sak är då säker, jag har inte nerver av stål. Körde hem i ovädret nästan utan att andas.